tisdag 20 januari 2009

Har fastnat för algorithmer innan sängdax, inte bra...

... och mina tankar har börjat springa iväg åt alla möjliga håll och kanter! För er som inte vet vad en algorithm är så kan jag berätta att det är en procedur (används oftast inom dator världen) eller en kod då, som läser av ett problem, beräknar möjligheter och gör en förutsägning av problemet. Med andra ord, löser problemet. Jag har fastnat på att försöka skapa en algorithm som fungerar på människor, baserat på dina känslor till ditt problem, andra faktorer och algorithmen skall räkna med alla dina sinnen, hur starka dom är, hur dom reagerar på vissa situationer etc etc... Jag har svårt för att se det omöjliga i saker nu för tiden, allt är möjligt. Att då skapa en automatiserad kod som räknar med möjligheter som inte "finns". För att en kod ska räkna med något (kallas för regler), så måste algorithmen veta om den regeln (Ha den för-programmerad i källkoden). Vad jag vet så är det bara liv som kan skapa sig nya möjligheter, och inom dator världen kallas detta även för AI (Artificiell Intelligens). En maskin som tänker intelligent, som människor. Det är "omöjligt", men jag tror att om man räknar med alla regler som finns "inkodade" (känslorna) i hjärnan så har du en identisk "hjärna", fast i en teknisk form. Tack vare att jag ser den möjligheten, så ser jag det även som möjligt att genomföra... alltså inte omöjligt. Men sen ska det även hända, och någon måste ju göra det... Har inte bestämt mig än för om jag ska sätta mig in i det, funderar på att skapa en liten simpel version av en algorithm som löser ett simpelt problem i vardagen så som t.e.x; "Skall jag ha på mig denna tröjan, eller den andra?". Ett val alla ställs inför varje dag. Det är iaf en bra början hehe... Det kanske låter invecklat, men som Gunde sa; "Ingenting är omöjligt." och han har helt rätt!

Jag kan ju inte mer än att försöka iaf, är det kul fortsätter jag.. är det inte kul eller för svårt lägger jag det åt sidan för andra att klura på. Men det är det "omöjliga" som motiverar mig att försöka möjliggöra dessa problem.

Äsch nu blev det för mycket tänkande, i en trött Andreas... skall hoppa i säng nu tänkte jag.

Hare bäst allihop!

1 kommentar:

  1. Hej

    Kul att du blev nöjd med ditt rum, ha det så bra i skolan så hörs vi
    Kram Catta

    SvaraRadera